Wilhelm Tham

Wilhelm Tham – industri- och samhällsbyggare

 

Nyåret 1877 tillträder Wilhelm Tham posten som vd för Husqvarna AB. Det är ett nergånget företag han tar över ledningen för. Han blir kvar som vd till sin död 1911 och då har han utvecklat företaget till ett av landets ledande verkstadsföretag. Wilhelm arbetade aktivt för att förbättra de anställdas villkor och sociala förhållanden. Han tar också aktiv del i bruksortens utveckling, att Huskvarna får stadsrättigheter 1911 har Wilhelm stor del i.

 

Att Wilhelm blev vd för Husqvarna AB var inte något han själv längtat efter, det får istället skyllas på hans släkting Hugo Tamm till Fånöö. Hugo kom, genom att han hjälpte sin styvpappa ur ekonomiska trångomål, att bli majoritsägare i företaget. Han insåg snabbt att det var både dåligt skött och hade usel ekonomi. Företaget hade bara en kund, försvaret, som la allt färre beställningar och dessutom var kritiskt till kvalitén på de vapen som levererades. Under flera år förde Hugo en kamp mot övriga delägare för att vända utvecklingen. Tidigt hade han bestämt sig för att det var Wilhelm som skulle genomföra förändringsarbetet. Övriga delägare blockerade länge hans planer och det tog tio år innan han fick sin vilja igenom.

 

Väl på vd-stolen satte Wilhelm igång med att genomföra de planer för att vända utvecklingen i företaget som han och Hugo diskuterat. De två hade via studieresor hämtat inspiration. På sin bröllopsresa tog Hugo med sig Wilhelm så att de bl a kunde studera modern vapentillverkning. Först höjde Wilhelm kvalitén på den befintliga produktionen så att försvaret blev nöjd med sina leveranser. Efter det satte han igång att bredda verksamheten. Företaget började i ett första steg tillverka jaktvapen. I nästa steg tog Wilhelm vara på det gryende välståndet hos en allt större del av befolkningen genom att börja tillverka hushållsprodukter. Husqvarna började därför bl a tillverka symaskiner, spisar och kvarnar samt kaminer och liknande. I nästa steg fogades cyklar och motorcyklar till sortimentet. Antalet anställda och omsättningen ökade många gånger om. När Wilhelm tillträdde hade företaget 130 anställda, 1911 var antalet uppe i 1500. Omsättningen ökade från ca 420 000 kr till ca 5 300 000 1911. Wilhelm lyckades under sina 35 år som vd omvandla Husqvarna från ett nedgånget bruk till ett ledande verkstadsföretag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utöver fem år som ledamot av Riksdagens första kammare var han företaget trogen, trots olika erbjudanden. Han blev bl a tillfrågad att bli Generaldirektör för Kommerskollegium. Wilhelm var dock aktiv i arbetet med att utveckla brukssamhället. Huskvarna var när han kom till företaget en liten nergången bruksort med ca 600 invånare. Bostäder och ålderdomshem var i dåligt skick och det fanns varken kyrka och skola. På Wilhelms initiativ började företaget rusta upp bostäderna och ålderdomshemet men också bygga nya ändamålsenliga bostäder. De anställda uppmuntrades bygga egnahem på mark som företaget tillhandahöll billigt och det gav också lån på förmånliga villkor. Skolor byggdes och finansierades delvis av Wilhelm själv. Framstående lärare rekryterades till skolan, bl a Alfred Dalin, som beställde Nils Holgersons underbara resa genom Sverige som geografibok för folkskolan. Wilhelm understödde också med egna medel byggandet av församlings- och frikyrkor samt idrottshus. Huskvarna blir 1911 stad och har då ca 6 500 invånare. Huskvarna har gått från att vara en nergången bruksort till en väl fungerande stad, en utveckling Wilhelm hade en viktig roll i.

 

Hittills har Wilhelms gärningar beskrivits, hur var han som person? I likhet med den tidens ledande personer var han aktiv på många områden. Han nöjde sig inte med att utveckla det företag han var vd för utan engagerade sig i att omvandla den ort företaget låg på. Wilhelm arbetade vidare aktivt med att förbättra de anställdas villkor och löner, han kortade arbetstiden med oförändrade löner, han organiserade ett sjukkassesystem innan sådana blev allmänt förekommande. Vidare arbetade han för att de anställda skulle organisera sig vid både Husqvarna och företag där han var delägare. I detta var han radikalt före sin tid. Syftet var inte främst altruistiskt utan han såg det som ett medel för att motverka de socialistiska strömningar som växte fram under denna tid.

 

Han var samtidigt konservativ och bördsstolt, han representerade de konservativa tullvännerna i Riksdagen. Samtidigt som han månade om att barnen i Huskvarna skulle ha bra skolor, tillät han inte sina egna barn att gå i dessa skolor trots att de höll hög pedagogiskt kvalitet utan satte dem i privatskolor. De personer han anställde på ledande positioner i företaget var i ofta adliga. Wilhelm var aktivt kristen och stöttade både Svenska kyrkan och Missionsförbundet, i den senare deltog han i söndagsskolans verksamhet. Han förespråkade redan 10 – 15 år innan unionen med Norge upplöstes att den för båda ländernas bästa borde upplösas, detta i motsats till de flesta ledande i Sverige. Wilhelm ansåg också att malmfälten i Norrbotten borde exploateras av ett statligt bolag och inte av privata intressen. Där fick han rätt först i slutet av 1950-talet då staten köpte LKAB.

 

Han ansåg att han och bara han var den som skulle bestämma när det gällde skötseln av både företaget och orten. Företagsstyrelsen ansåg han sig inte ha någon nytta av, den hade därför få möten under hans tid som vd. Han hade synpunkter på stort som smått både i företaget och i samhället. Exempelvis hade han synpunkter på hur de egnahem de anställde byggde borde vara utformade. Han såg sig som en sträng men rättvis far inte bara inom den egna familjen utan också för invånarna i Huskvarna.

 

 

 

 

Huskvarna stadsvapen med vingar inpirerade från familjen Thams vapensköld.