Släktens historia

 

 

Kort om släkten Thams tidiga historia

 

 

Släkten Tham finner sitt ursprung i det tyska Sachsen och då särskilt i staden Landsberg (an der Saale) med omnejd.

 

Kurfurstendömet Sachsens vapen Landsberg an der Saales vapen

 

 

 

 

 

 

Familjens tidigast kände anfader är Silvester Tham. Silvester studerade i Luthers Wittenberg, var rådman i Wurzen och Leipzig, och verkade under 20 år som advokat i det nordtyska Kiel, innan han återvände till Sachsen och Wurzen. Silvester Tham var gift två gånger, första gången med Anna (med ett idag okänt efternamn) och andra gången med Maria Schalholzer. Silvester Tham gick bort 1588.

 

Silvester Thams andre son Hans Tham (c:a 1550 – 1612) var gästgivare och borgmästare i Landsberg. Hans var gift tre gånger, i det andra äktenskapet i ordningen med Maria Felgener.

 

Dessa två fick sonen Sebastian Tham 1592. Efter universitetsstudier i Halle, verkade Sebastian som gästgivare i Landsberg på värdshuset Zum Pelikan (byggnaden existerade ännu på 1930-talet) och som rådman och borgmästare i staden, det senare under hela 20 års tid (1659 – 1679). Med sin första hustru Maria Buben fick Sebastian sonen Volrath. Sebastian Tham dog i Landsberg 1682.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nämnde Volrath Tham föddes i Landsberg 1629. Han lämnade sin hemstad 1646 för att ta anställning hos en köpman i Lybeck. Arbetet innefattade resor utrikes, även till Skandinavien. 1658 valde Volrath att slå sig ner för gott i Göteborg och inledde därmed släkten Thams svenska historia.

 

I Göteborg byggde Volrath upp en affärsverksamhet kring export av stångjärn. Han investerade även i rep- och trosstillverkning. 1675 valdes Volrath till föreståndare för Tyska kyrkan i Göteborg och 1687 blev han rådman i staden. Med hustrun Gertrud Helgers, även hon tyskbördig, fick han en son och sex döttrar. Volrath Tham dog år 1700.

 

Volrath Thams son Sebastian Tham föddes 1666. Sebastian Tham blev Göteborgs främste borgare under Karl XII:s tid. Han tog över sin far Volraths affärsverksamhet 1691 och ärvde även en betydande förmögenhet efter honom, en förmögenhet som sedermera utökades.

 

Sebastian Tham var rådman i Göteborg mellan 1702 – 1711, assessor i kommerskollegium och från 1716 kommerseråd. Sebastian hade även omfattande jordinnehav, främst i Västergötland och Halland. Insatser för riket, däribland organiserandet av postbefordringen över Nordsjön, bidrog till att Sebastian Tham adlades 1716 (introd. 1719).

 

Sebastian Tham var gift tre gånger och fick sammanlagt 19 barn, varav dock nio dog i späd ålder. Första äktenskapet var med Maria von Saveland från Göteborg. Med henne fick Sebastian fem barn. Andra gången gifte sig Sebastian med Katarina Scharenberg från Stockholm. Med henne fick han fyra barn. Och tredje gången med den förmögna Elisabeth Cronström från Bergslagen, som han fick tio barn med.

 

 

Sebastian Tham dog 1729.

 

 

 

Sebastian Thams sonsonson, Pehr Adolf Tham, född 1774, avsade sig sitt adelskap vid den s k revolutionsriksdagen i Norrköping år 1800 tillsammans med bland andra grundlagsfadern Hans Hierta, sedermera Järta. Pehr Adolf ändrade därefter stavningen av sitt efternamn till Tamm, en stavning som används av hans ättlingar än idag. Pehr Adolf Tamm blev adlad på nytt 1826 men då med den nya stavningen på efternamnet och med en ny vapensköld. Pehr Adolf blev friherre 1843, en värdighet som tillkommer hans efterlevende i primogenitur. Pehr Adolf Tamm dog 1856.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källor:

Holmbring, J-Å., Patron på Österby Bruk, Västervik 1997

Holmbring, J-Å, Ätterna Tham och Tamm under sex sekel, Virserum 2003

Tamm, C., Det började i Sachsen, Stockholm 1993

 

Gasthof Zum Pelikan 1930-tal.