Elisabeth Tamm

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Föregångskvinnan Elisabeth Tamm

 

Elisabeth föddes den 30 juni 1880 på godset Fogelstad i Julita socken i Södermanland. Som dotter till ryttmästaren och riksdagsmannen August Tamm och friherrinnan Emma Åkerhielm af Margrethelund hade Elisabeth en för tiden ovanlig och fri uppväxt. I hemmet var studier och politik grundfundament. Vid sidan av självstudier fick hon undervisning av familjens guvernant och senare även, med faderns hjälp, tillstånd att bevista föreläsningar och seminarier vid Uppsala Universitet.

 

När Elisabeth var 25 år dog hennes far och hon, som ogift kvinna och dotter, fick då ärva familjegodset. Med jordbruket följde också förfogandet över ett ansenligt antal röster i de kommunala valen. Rösträtten i kommunalvalen var graderad efter förmögenhet eller inkomst, vilket sedan 1862 även gällde ogifta kvinnor.

 

 

 

 

Elisabeth Tamm dog 1958 efter en tids sjukdom. Hennes livsgärning för människors lika värde och rättigheter är något som många i Sverige är oerhört stolta över, och inte minst vi släktingar.

 

”Jag har svårt att förstå logiken i den uppfattningen, som å ena sidan framhåller kvinnorna som så svaga och oförmögna att upprätthålla auktoritet och å andra sidan håller dem för så farliga och omöjliga att hejda, att männen, som utgöra det starka släktet, måste ha den företrädesrättigheten att skydda sig i lag mot dessa kvinnors oduglighet eller duglighet.”

 

Elisabeth Tamm i riksdagen 1922

 

Samma år som hon tog över förvaltningen av godset, 1913, blev hon invald i kommunalstämman och tre år senare blev hon dess ordförande. Den första kvinnan i Sverige på den posten. Hon hade även tunga uppdrag i landstinget, ledamot 1919-1930 och ledamot av dess förvaltningsutskott. År 1921 blev hon den första invalda kvinnan i Sveriges riksdag.

 

När det liberala samlingspartiet upplöstes 1923 valde hon att stå utanför de nya grupperingarna och sitta kvar i Riksdagen som en frisinnad kvinnokämpe. Hjärtefrågorna var kvinnors rätt till lika lön och kvinnors rätt till att inneha statlig tjänst.

 

1924 valde hon att inte kandidera till Riksdagen utan istället att ägna sig åt att utbilda kvinnor – som nu hade rösträtt men saknade politisk kunskap. På Fogelstad grundade hon den Kvinnliga Medborgarskolan tillsammans med en rad andra berömda kvinnokämpar som kom att kallas Fogelstadsgruppen. Elisabeth höll personligen avgifterna låga och garanterade en plats där kvinnor kunde överskrida klass- och partitillhörighet, diskutera politik, utbilda sig och jobba i jordbruket.

 

En kvinna med många strängar på sin lyra, Elisabeth drev jordbruket, utan arrendator, på ett sätt som idag hade kallats ekologiskt och kämpade för ett hållbart jordbruk innan begreppet existerade. Hon skrev också boken Fred med jorden.

 

Hon hjälpte även den norska motståndsrörelsen under andra världskriget, vilket hon också belönades med norsk medalj för. Som organisatör var hon ansvarig för lyckade personvalskampanjer åt andra riksdagskvinnor.

Fogelstadsgruppen. Från vänster: på Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Kerstin Hesselgren, Honorine Hermelin och Elin Wägner framför Elisabeth Tamms hem Fogelstad.